Nu när mittenbordet är fixerat mot bädden, så borde det vara dags att få mallarna på plats. Efter ett tag insåg jag att en mall egentligen bara är en yta, allt trävirke är bara till för att ge lite stadga åt den. Det innebär att den aktre mallen placeras framför strecket, de andra bakom. Mallen sattes fast med en fästpunkt, längs mittlinjen.
Två mallar behövs för att kunna stötta varandra.
Efter ett tag insåg jag att mallarna har tre dimensioner på sig att vingla. De kan luta framåt, luta i sidled och sitta snett. Det visade sig vara enklast om varje stötta bara hanterade en dimension i taget. När mallen inte lutade framåt längre var det någorlunda enkelt att få den att inte luta i sidled. Men till en början försökte jag få allt rätt samtidigt. Det gick inte.
Nu börjar det bli bättre.
När mall 1 var på plats visade en kontrollmätning att mall 3 var sned. Så jag fick börja om med den. Efter lite kaffe, ett par skruvhål till och nya mätningar blev det tillräckligt bra.
Nu börjar ekans form i tre dimensioner kunna anas. Visst påminner den en hel del om originalet?
Vilken skön beskrivning av hur mallarna kan vingla 🙂 Kul att följa bygget!
Lennart! Jag känner doften av sågat och slipat virke, man kan helt klart ana konturerna av en vacker eka. Kommer att noga följa den vidare utvecklingen. Good Luck!